Det här med att vara arbetslös...

... är verkligen en berg- och dalbana... Att ständigt kolla efter nya jobb, maila, ringa, stämpla, skicka rapport till Af och annat. Att hitta en tjänst som kanske känns rätt, det där hugget i magen och ett hopp som tänds.. Eller att aldrig hitta ett... Ett humör som går upp och ner. Att ena dagen hoppas för att nästa inte ens vilja eller orka gå upp ur sängen. Att veta att man har goda referenser men att aldrig få använda dem för det ändå inte finns något att söka. Då spelar tidigare erfarenheter ändå ingen roll. Högskolepoäng motsvarande 5,5 års utbildning. Bortkastat. Att klumpas ihop. Vi arbetslösa. Vi som enligt nuvarande regering ska piskas till att hitta jobb. Som om det inte är det vi vill själva. Mest av allt i hela världen. Känna att man bidrar. Att inte vara överflödig... För även om vi kanske behövs någonstans, så är vi ju ändå just det när allt kommer omkring: Överflödiga.