Magnus är en gammal vän från hem-hemmatiden och min första kille long long time ago. Staffan är hans bror som jag bodde med I Lkpg de två första åren. Tjejerna var väldigt söta men gillade inte värmen så mycket. Det kändes vuxet, men också lite som vanligt, fast ändå inte. Men jag känner mig lätt lite malplacerad. Barn, kollar på hus, planer, jobb.. Ah..
Tror ja har fått en liten livskris. Hoppas den snart går över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar